Fort Dearborn var ett amerikanskt fort som byggdes 1803-1804 vid Chicagoflodens mynning till Lake Michigan, i nuvarande Chicago i Illinois. Fortet tillkom efter att USA besegrat indianstammarna i området under Nordvästra indiankriget och som en del av det påföljande Grenvillefördraget 1795. Fortet byggdes av kapten John Whistler och en styrka på omkring 40 man och stod färdigt 1804. Det namngavs efter USA:s krigsminister Henry Dearborn. Namnet Fort Dearborn är dokumenterat första gången 1812, då var namnet etablerat och förmodligen namngavs fortet efter krigsministern redan 1804. I fortet bodde soldaterna med sina familjer och det låg på södra sidan, norr om floden låg bostäder och verksamhet åt kommissionären, tolk, handlare, smed och liknande och söder om fortet bodde råvaruhandlare med brittiska, franska och indianska band.